nästa föregående oktober
M T O T F L S
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31        
arkiv
2012 2011
2010 2009
2008 2007
2006 2005
2004 2003
 

Denna sida skall visas i en iframe. För att se sidan i sin helhet klicka här.

30 oktober 2007

klart?

Nu har målaren varit här, så det är nog klart nu. Skönt. De är lite besvärande att ha en massa folk springande här klockan åtta på morgonen.

Det är en sådan väldans massa människor som varit involverade i den här saneringen. Vaktmästaren, Anticimex, två personer från saneringsfirman, byggmänniskan som var här och tittade en massa gånger, en elektriker, mannen med infravärmen, en snickare och en målare.

Och en del av dem gjorde konstiga saker. Förra veckan, när jag precis hade dammsugit efter att snickaren varit här, så kom vaktmästaren och målaren. Jag var mycket trött och tittade på deras skitiga skor och sa:
"Jag har precis dammsugit efter den förra som gick in med skorna på, men det är väl bara att göra en gång till."
"Det gör inget", svarade vaktmästaren.
Vad är det som inte gör något? Gör det inget att golvet är rent? Eller vad?

Det stör mig lite att både snickaren och målaren tydligen använt min toalett när jag inte varit här. Det är en sak att de gör det, men en annan att de inte ens försöker dölja det, genom att t.ex fälla ner locket, eller åtminstone ringen, efter sig.

Idag var målaren här för sista gången (tror jag). Halv nio eller så, i morse, var jag i vardagsrummet när ytterdörren plötsligt öppnades och en karl jag aldrig sett förr stövlade in, sa visserligen "hej", men talade varken om vem han var, eller vad han gjorde här, och började prata med målaren. Sedan kom ytterligare en karl som inte ens hälsade. Sedan gick de. Utan att stänga ytterdörren. Jag stängde ytterdörren. Några minuter senare kom de tillbaka. De knackade inte, de ringde inte på.

Det är en sak att de kanske tog för givet att jag inte var hemma när de kom första gången. Men när de visste att jag var här kunde de väl åtminstone vara hyggliga nog att knacka innan de går in? Det gör t.o.m. vaktmästaren, även om han bara kilar iväg för att hämta en skruv och är tillbaka efter någon minut. Han knackar och sedan öppnar han. Det går bra.

Det är möjligt att de tycker att det är okej, eftersom de liksom är på jobbet. Och jag hade stört mig på det även om de arbetade i min lägenhet. Men nu gjorde de inte det, och då tycker jag inte att det är okej att de går in i min lägenhet utan att knacka på. Jag bor ju här.

Den Hemska Lukten i badrummet är identifierad. Det var spackel som luktade. Det luktade fotsvett. Nu luktar det målarfärg. Jag fick inte duscha i badrummet idag, och jag får inte göra det imorgon heller, men E är en ängel och hämtar mig på morgonen, så jag får duscha hemma hos henne.

Tandläkaren har fortfarande inte ringt.

tillbaka upp

18 oktober 2007

Jaaa!

köksskåp

Jag har nya köksskåp. Jag har nya köksskåp. Jag har nya... :) I måndags kom det en gubbe och mätte och hummade och började sätta upp skåp. Han hann dock inte färdigt för han skulle till optikern, anförtrodde han mig. Så i tisdags kom han tillbaka och satte dit lite luckor och så. Han saknade två luckor, som skulle komma nästa vecka. I onsdags kom elektrikern och satte tillbaka lysröret ovanför diskbänken. Nästa vecka när gubben satt dit de sista luckorna ska målaren komma och måla lite i köket, och fixa badrumstaket. Sedan ska det nog vara färdigt. Mycket trevligt.

Grannarna som hade den läckande golvbrunnen har flyttat. De tyckte uppenbarligen att det var en bra idé att göra detta i fredags. På natten. Det lät som om de tappade gjutjärnsbadkar och dylikt i trappen, under hysteriskt skrattande. Klockan ett på natten var jag nära att gå ut och fråga om det skulle gå fortare om jag hjälpte till. Jag har svårt att gå och lägga mig ändå, och det blir ju inte lättare när det är världens liv i sovrummet ovanpå, och i trappen som ligger vägg i vägg med mitt sovrum. Halv två åkte de härifrån. Fasar för vad som kommer efter. Tänk om det är en till människa med bra stereo och dåligt omdöme?

tillbaka upp

2 oktober 2007

konsten av avboka en tandläkartid

vykort från tandläkaren

I onsdags fick jag ett vykort eftersänt från min förra adress. Det var från min tandläkare som hade bokat en tid åt mig den 12 oktober. Det är ju på sätt och vis bra, eftersom det är ett tag sedan jag var där. Men jag bor ju inte i den kommunen längre, och tyckte att det kunde vara smidigare att ha en tandläkare här. Så jag ringde till numret som stod på kortet. En telefonsvarare meddelade att de var på utbildning onsdag, torsdag och fredag, men om jag hade väldigt ont kunde jag ringa till en annan tandläkare. Det hade jag ju inte mycket för. Ingen telefonsvarare för att lämna återbud eller dylikt.

Jag hade ett par andra samtal att ringa, och hade ingen vidare framgång med dem heller. Det ena var att jag skulle ringa hyresvärden och fråga om de tänkte betala för elen som infravärmen drar. Men trots att klockan var sådär 16.05, och de ska ha öppet till 16.45, så kom jag till en telefonsvarare. Och så skulle jag ringa till HSB och tala om att jag flyttat. (Så dags nu - tio månader efter att jag flyttade - men om inte alltför lång tid upphör eftersändningen av min post, så det gäller att passa på när man kommer ihåg.) Men där möttes jag av en telefonsvarare som meddelade öppettiderna för sommaren.

Det kändes lite tröstlöst. Ungefär som när jag ringde till Attention för att fråga hur jag skulle göra för att betala medlemsavgiften. Telefonsvararen sa något i stil med "För frågor om medlemskap - tryck 1", och jag tryckte 1, och kopplades till telefonsvararen på Nationella Hjälplinjen. Och de hade inte heller öppet. Inte för att jag tror att de hade kunnat hjälpa mig med frågor om medlemskap i Attention, men det kändes ändå lite avvisande att kopplas till en telefonsvarare som talade om att 1) jag inte hade kommit dit jag hade tänkt, och 2) de inte hade öppet förrän efter klockan 17.

Hur som helst så ringde jag till tandläkaren klockan 10 på morgonen igår. Telefonsvararen sa att jag skulle ringa tio över. Jag ringde tio över. Då var det "många som ringer just nu, men vi tar emot dit samtal så snart vi kan". Sedan hördes några konstiga toner i telefonen, följda av ett par fasansfulla tjut av den typen man hör om man av en händelse råkar tala med en fax eller ett modem, och sedan blev det upptaget. Jag trodde att samtalet liksom ramlat bort, så jag lade på, och ringde igen. Samma sak - hemska tjut och sedan upptaget. Efter en stund ringde jag igen. Då var det bara upptaget.

Så var det varje gång jag ringde ända tills någon faktiskt svarade. Hon avbokade snällt min tid. Och sedan frågade hon om jag ville ha en ny tid. Jag tackade nej, men frågade om de kunde rekommendera någon tandläkare här. Jag har ju så svårt att välja, så jag vill helst att någon annan gör det åt mig. Hon sa att tandläkaren inte var där just nu, men att hon skulle ringa mig lite senare. Vilket hon inte har gjort än, fast det har gått drygt 32 timmar. Jag får väl ett samtal runt jul eller så. Man får ju förstå att människor är upptagna.

Mitt kök är fortfarande andlöst vackert. Betongväggen är grå. Kaninburen sitter på plats. Det är hett som satan. Hyresvärden (som jag fick tag i dagen efter mitt första försök) betalar elen för infravärmen. Men det luktar inte mögel längre. Och det luktar inte illa i badrummet heller. Alltid något liksom.

tillbaka upp